Profeten på läktaren

Folke Heim, gästkrönikören, skriver om att förutsäga framtiden.

En bekant till mig sitter på läktaren några platser från mig. När jag skriker ilsket mot en domartabbe smackar han medlidsamt. Inte mot domaren utan mot mig. Skulle jag råka svära eller bruka eder det osar om så ökar ljudet på hans kritiska smack och klickljud.

Han är pingstvän. Han har sagt det själv så det är inget jag hittat på. Tänk en pingstvän på en fotbollsläktare. Kan det bli mer absurt? Lite läckert är det förstås. Jag brukar nu för tiden be honom berätta hur det ska gå. Jag har ju hört att de där pingstvännerna ska vara ganska duktiga på att skåda in i framtiden. Ja profetera och så där.

Han gör mig motvilligt till viljes. Blundar eftertänksamt som om han hade resultatet uppskrivet på insidan av ögonlocken. 3-2 säger han sedan. Och kan man inte slå sig i backen på att det blir 3-2! Man kan inte ringa dig när jag sitter med tipset, frågade jag en dag. Men där drog han gränsen. Begäret efter pengar är roten till allt ont, suckade han och smackade sedan ogillande så där som bara han kan.

Vilken kille. Lite lillgammal. Grabben är bara 32 (kanske är det därför han ofta säger 3-2 när jag frågar honom). Kan Du profetera på riktigt, undrade jag häromdagen i kön till den varma korven. Nej inte, sa han. Han pratar verkligen inte mycket för att vara profet. Jag han kanske inte är en sådan där, men när jag numera hälsar på honom slinker det oftast ut ett: Tjena Profeten!

Det behövs riktiga profeter. Alla de där som ska förutsäga hur saker ska bli: placerare, meterologer, spågummor, sportkommentatorer och andra synska typer har inte så ofta förmågan. De lyckas ungefär lika bra som när man gissar. Ja till och med chimpanser har spöat professionella placerare, fast jag vet inte säkert i vilken sport. Chimpansers aktieportföljer är ju inte så tjocka att det stör. Så en och annan profet kunde vi behöva i de branscherna. I religiösa sammanhang har de ju gjort sitt. Man vet liksom hur det ska gå i slutänden: svavel eller sötebrödsdagar.

Han pingstvännen säger sig dock ha träffat en profet en gång i en gudstjänst. Han den verklige profeten lär inte ha sagt så mycket han heller, men han varnade för att folk inte levde efter Guds ord och vilja. Så där högtidligt uttrycker han sig, pingstvännen också. Men det finns för mycket hemstöpta profeter, fortsatte han. De är snacksaliga och säger vad som faller dem in. En profet han talar ord från Herren! Min nyfunne profetvän liksom bankade in orden och tappade samtidigt sin korv på marken. Och suckade uppgivet: jag visste att det skulle gå så.

Just så, sa jag. Hur slutar matchen idag då?

Mitt namn är Folke. Folke Heim!