lördag 12 maj 2012

Att hålla andan i ett år

I nästan ett år har jag hållit andan. Inte bokstavligt, men symboliskt. I väntan på inspiration. Intrycken har vält över mig. Det kunde ha blivit böcker. Om märkliga politiska turer kring partiledarval. Det hade ju hållit för ett antal lustiga kommentarer. Och om de gamla makthavarnas uttåg från det stora partiet. Till privat verksamhet.

Eller jag kunde, likt en von Anka som djupdök i sitt kassavalv, ha vältrat mig i allt som skrivits om offentlig eller privat vård. Heter det verkligen så? Vem vill bli vårdad offentligt, tänker jag först. Men eftersom jag har fått mycket och god vård av landstinget bockar jag och tackar. Men skandalrena har nu i dessa dagar vänts ut och in!

Jag kunde ha skrivit om försvaret. Av Gotland där badgästerna är de enda som numera får vakt på stränderna. Eller av Örebro, där några uniformer är dolda bland verkstäder och lunchserveringar. Avskräckande och respektingivande. Men några militära muskler har de inte. Regementet är borta. Man kan hålla sig för skratt. Det har jag gjort.

För dagen stirrar jag mest storögt. På folkhemmet. Där en hel del folkhemskt förekommer. Mitt namn är Folke. Folke Heim.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar